Att få veta att du har irritabel tarm kan vara både en lättnad och en börda. En lättnad för att du äntligen fått svar på vad som är orsaken till alla magbesvär, och en belastning för att det finns så mycket att förstå.Noba hjälper dig genom diagnosen så att du kan fungera normalt i vardagen.
Irritabel tarmsyndrom är en störning i tarmfunktionen som kännetecknas av buksmärtor, obehag, uppblåsthet och störda avföringsmönster med diarré och/eller förstoppning.
Mönstret varierar från person till person, och det kan också variera över tid. Det har visat sig att stress kan förvärra symtomen, utan att stress är orsaken. Tarmen och hjärnan är tätt sammankopplade (som bekant kan man få "fjärilar i magen" av tankar), så signaler från hjärnan orsakar rejäla förändringar i tarmen.
Tillståndet beräknas drabba mellan 8-25 % av Sveriges befolkning, med en ökad förekomst hos kvinnor och unga. Orsaken till irritabel tarm är okänd, men flera faktorer verkar vara inblandade i syndromets utveckling: ärftlighet, kost, tarmbakterier, låggradig inflammation och onormala hormonproducerande celler i mage och tarmar.
Även om symtomen är mycket plågsamma, utvecklas inte irritabel tarm till allvarlig sjukdom. Däremot kan irritabel tarm sänka livskvaliteten avsevärt. Om du inte har uppnått tillräcklig symtomlindring efter att ha provat allmänna kostråd och stresshantering rekommenderas att prova en väldokumenterad kostbehandling som kallas lågFODMAP-dieten.
FODMAP är en akronym och står för: Fermenterbara oligosackarider, disackarider, monosackarider och (och) polyoler. FODMAP är med andra ord beteckningen för vissa kortkedjiga kolhydrater, även kallade sockermolekyler, som går igenom en jäsningsprocess i tjocktarmen. Denna process skapar gaser. Dessutom är FODMAP-ämnen osmotiskt aktiva, vilket innebär att de drar vatten från tunntarmen med sig.
För personer med IBS kan att äta FODMAPs utlösa symtom som obehag, smärta, ökad gasbildning och störda avföringsmönster. En rad studier har visat att de flesta med irriterad tarm upplever förbättring och symtomlindring genom att gå på lågFODMAP-dieten, vilket innebär att man äter mat som har ett lågt innehåll av dessa kortkedjiga kolhydrater (FODMAP).
Noba råder dig att prata med en läkare innan du börjar med lågFODMAP-dieten för att utesluta andra sjukdomar.
Du behöver alltså inte skära ut ALLA kolhydrater, bara de som ställer till problem. De kolhydrater som orsakar besvär delas in i fyra huvudkategorier; Monosackarider, oligosackarider, disackarider och polyoler.
För att ta reda på vilka kolhydrater ett livsmedel innehåller måste man bryta ner det helt. Detta kan göras med hjälp av kromatografi, en separations- och analysmetod, som separerar maten ner till de minsta byggstenarna. Om du har ett labb i källaren med tillhörande utrustning för att utföra denna metod vore det jättebra. Om du inte har detta tillgängligt kan du kolla vad som redan forskats om FODMAP-innehållet i olika livsmedel, och använda detta för att utvärdera nya livsmedel.
Om en livsmedelsprodukt endast innehåller ingredienser som har forskats fram som låg FODMAP är troligen också den totala FODMAP-halten låg, men det finns ingen garanti för detta utan att ha kontrollerat produkten i ett laboratorium. Olika ingredienser kan reagera med varandra och bilda nya FODMAPs, eller så kan maten bearbetas på ett sådant sätt att det totala FODMAP-innehållet förändras.
När du går på en lågFODMAP-diet kan du upptäcka att din kost inte är särskilt varierad, men det behöver det inte vara! Du måste bara lära dig att läsa ingredienslistor och du måste lägga tid på att förstå kosten. Nobas mål är att göra vardagen enklare för personer med lågFODMAP-dieten och vi hoppas att fler kan äta mer varierat och upptäcka nya livsmedel som är säkra att äta.
Källor: Helsenorge, nutritionist Julianne Lyngstad och Monash University