Om fasta och irritabel tarm

13. februari 2023
Ida Marie Holm
Ida Marie Holm
Clinical nutritionist

De flesta som lever med IBS har nog upplevt att mat kan orsaka olika symptom. Men hur mycket betyder när och hur ofta vi äter? Fasta och att äta färre måltider har varit ett populärt ämne det senaste året. Många tror att detta kan förbättra mag- och tarmproblem, men det finns för närvarande väldigt lite forskning som stödjer detta.

Många har god effekt av att äta oftare

Erfarenhetsmässigt har vi sett att många med IBS har ett måltidsmönster där det går lång tid mellan måltider och många hoppar över frukosten. Dock tenderar dessa människor faktiskt att må bättre av att justera tiden mellan varje måltid. Många har stor nytta av att introducera en frukostmåltid, istället för en längre övernattningsfasta!

Illustration bild

Förmodligen har både de som minskar antalet måltider och de som lägger till måltider ett par saker gemensamt. Det är troligt att båda leder till att måltiderna blir mer regelbundna (vilket innebär att de olika måltiderna kommer ungefär vid samma tidpunkt varje dag).

Dessutom är det troligt att båda minskar antal mellanmål mellan måltider och på kvällen. I så fall stämmer detta väl överens med vad vi vet kan vara användbart vid IBS:

  • Regelbundna måltider (det vill säga, att äta vid ungefär samma tid varje dag). Ett måltidsmönster som kan passa många är frukost, lunch, middag och mellanmål efter behov.
  • Undvika att hoppa över måltider eller lämna för lång tid mellan varje måltid. Ett uppehåll på 3-5 timmar mellan varje måltid är en bra utgångspunkt för de flesta.
  • Undvika att äta sent på kvällen.

Illustration bild mellanmål

Förhoppningsvis kommer vi att få fler studier om fasta och måltidsrytm vid IBS under de kommande åren. Vad de kommer att visa är det dock för tidigt att säga något om. För de flesta IBS-patienter som annars är friska finns det inget som hindrar dem från att testa om färre måltider eller längre nattfasta kan lindra IBS-symtom. Använd gärna IBS-dagboken i appen för att se om ändringarna har effekt.

OBS: Alla borde inte fasta. Det gäller särskilt barn och unga, gravida och ammande kvinnor, personer som är underviktiga, undernärda eller har en historia av ätstörningar. Om du har tillstånd som diabetes, eller tar medicin för bland annat blodtryck eller hjärtsjukdomar, bör du också vara försiktig. Vi rekommenderar alltid att du diskuterar kostförändringar med din husläkare eller annan vårdpersonal.

Referenser:

[1]: National Institute for Health and Clinical Excellence. Irritable bowel syndrome in adults. Diagnosis and management of irritable bowel syndrome in primary care London: NICE, 2008.

[2]: Cozma-Petrut A, Loghin F, Miere D, Dumitraşcu DL. Diet in irritable bowel syndrome: what to recommend, not what to forbid to patients! World J Gastroenterol. (2017)

[3]: Clevers E, Nordqvist A, Törnblom H, Tack J, Masclee A, Keszthelyi D, Van Oudenhove L, Simrén M. Food-symptom diaries can generate personalized lifestyle advice for managing gastrointestinal symptoms: A pilot study Neurogastroenterol Motil. (2020)