Noba

De flesta som lever med IBS har nog upplevt att maten vi äter påverkar IBS-symptomen. Men hur är det när och hur ofta vi äter? Fasta och äta färre måltider har varit ett populärt ämne det senaste året. Många tror att detta kan förbättra mag- och tarmproblem, men det finns för närvarande väldigt lite forskning som stödjer detta.

Många har god effekt av att äta oftare

Erfarenhetsmässigt har vi sett att många med IBS har ett måltidsmönster där det kan gå lång tid mellan måltiderna, och många hoppar över frukosten. Dessa tenderar att bli bättre genom att göra justeringar av tiden mellan varje måltid. Många har faktiskt haft stor nytta av att introducera en frukostmåltid, till skillnad från en längre övernattningsfasta!

Illustration bild

Förmodligen har både de som minskar antalet måltider och de som lägger till måltider ett par saker gemensamt. Det är troligt att båda leder till att måltiderna blir mer regelbundna (vilket innebär att de olika måltiderna kommer ungefär vid samma tidpunkt varje dag).

Dessutom är det troligt att båda minskar mellanmål mellan måltiderna och på kvällen. I så fall stämmer detta väl överens med vad vi vet kan vara användbart vid IBS:

• Regelbundna måltider (det vill säga att äta de olika måltiderna vid ungefär samma tid varje dag). Ett måltidsmönster som kan passa många är frukost, lunch, middag och mellanmål efter behov.
• Undvik att hoppa över måltider eller lämna för lång tid mellan varje måltid. En vistelse på 3-5 timmar mellan varje måltid kommer att vara en bra utgångspunkt för de flesta.
• Undvik att äta sent på kvällen

Illustration bild mellanmål

Förhoppningsvis kommer vi att få fler studier om fasta och måltidsrytm vid IBS under de kommande åren. Vad de kommer att visa är det för tidigt att säga något om. För de flesta IBS-patienter som annars är friska finns det inget som hindrar dem från att testa om färre måltider eller längre nattfasta kan lindra IBS-symtom. Använd gärna IBS-dagboken i appen för att se om ändringarna har effekt.

OBS: Alla borde inte fasta. Det gäller särskilt barn och unga, gravida och ammande kvinnor, personer som är underviktiga, undernärda eller har en historia av ätstörningar. Om du har tillstånd som diabetes, eller tar medicin för bland annat blodtryck eller hjärtsjukdomar, bör du också vara försiktig. Vi rekommenderar alltid att du diskuterar kostförändringar med din husläkare eller annan vårdpersonal.

Referenser:

[1]: National Institute for Health and Clinical Excellence. Irritable bowel syndrome in adults. Diagnosis and management of irritable bowel syndrome in primary care London: NICE, 2008.

[2]: Cozma-Petrut A, Loghin F, Miere D, Dumitraşcu DL. Diet in irritable bowel syndrome: what to recommend, not what to forbid to patients! World J Gastroenterol. (2017)

[3]: Clevers E, Nordqvist A, Törnblom H, Tack J, Masclee A, Keszthelyi D, Van Oudenhove L, Simrén M. Food-symptom diaries can generate personalized lifestyle advice for managing gastrointestinal symptoms: A pilot study Neurogastroenterol Motil. (2020)