Noba

Artikeln har publicerats av National Competence Service for Functional Gastrointestinal Diseases vid Health Bergen i Norge. Genom vårt samarbete för vi vidare denna artikel, då den är relevant för alla Noba-användare.

IBS är ett komplicerat tillstånd. De flesta som har IBS upplever fler problem än bara matsmältningsproblem och buksmärtor. Flera av kroppens system påverkas, som nervsystemet, immunsystemet och det hormonella systemet, vilket ofta resulterar i en mängd olika symtom. Det är just därför som varje patient med IBS är OLIKA och därmed UNIK. Följden av detta är att det är mycket svårt att hitta en enda lösning eller specifik behandling som passar alla. Detta är frustrerande för både patienter och vårdgivare. Patienter med IBS kommer att märka att deras tillstånd påverkas av många faktorer, inte bara biologiska och fysiska faktorer, utan också sociala, psykologiska och kognitiva samt miljöfaktorer. Allt detta innebär att vi i möten med IBS-patienter ofta hör om en rad problem och symtom i kroppen utöver mag-tarmproblem , såsom:

• Trötthet
• Sömnstörningar (oftast insomnia)
• Muskuloskeletala smärtor (huvudvärk, nack-/axel-/armsmärtor, smärta i bröstryggen, ländrygg/bäcken/höft och bensmärtor)
• Cirkulationsstörningar (kalla händer och fötter)
• Allmän överkänslighet i kroppen (känner sig spänd, orolig, rastlös, ljus- och ljudkänslig, smärt påverkad, snabb puls)
• Ångest
• Undvikande beteende

Många av dessa symtom tänker vi är ett resultat av att kroppens stressystem är påslagna och att kroppens egen beredskap är aktiverad. Att ha kroppslig beredskap (ofta känd som flykt- och kamprespons) är förnuftigt i många situationer om man faktiskt är i fara. Det är dock olämpligt om sådan beredskap är påslagen hela tiden och speciellt om man är i situationer där det inte finns något behov av sådan beredskap. Vår erfarenhet är att många IBS-patienter ofta känner sådan olämplig beredskap som manifesterar sig i de symtom som listas ovan.

I hanteringen av IBS är därför stresshantering mycket användbart. Det finns många sätt att närma sig detta på, och i vissa fall kan det vara lämpligt att ta ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt med hjälp från läkare, fysioterapeut och psykolog. Det finns dock också relativt enkla åtgärder som man kan vidta på egen hand. Här kommer 3 tips för självhantering av stress:

1. Andning är inte bara nödvändig för att överleva, det är också kanske det mest effektiva sättet att snabbt påverka beredskapsnivån i kroppen. När vi är stressade håller vi ofta andan genom att spänna magen och käken. Tänk på uttryck som "fjärilar i magen", "dålig magkänsla", "gå runt med en klump i magen" och "bita ihop". Detta resulterar i mer ytlig andning samtidigt som man typiskt använder mer nackmuskler istället för mellangärdet för att andas.
   
   För att lugna ner kroppen är det därför viktigt att fokusera på att släppa spänningen i käken (inte bita) och i bukmusklerna. Föreställ dig att bröstkorgen rör sig utåt till sidorna och känn att magen kommer ut lite när du andas in och att bröstkorgen och magen sänker sig igen när du andas ut. Den viktigaste delen av andningscykeln är utandningsfasen. Vi rekommenderar därför ett 1:2 förhållande på inandning:utandning för avslappning (t.ex. 2 sekunder in och 4 sekunder ut). Se till att andas ut helt innan du andas in.
2. Mindfulness-träning. Detta faller lätt för vissa, medan andra tycker det är för svårt och inte kan dra nytta av det, men det är oftast en träningsfråga. När man är starkt påverkad av symtom, särskilt smärta, är det ofta svårt att tänka på något annat, vilket innebär att vi kan förlora fokus både på det som händer runt omkring oss och på de andra viktiga sakerna i livet.
   
   Mindfulness-träning handlar enkelt om att förbättra vår förmåga att kontinuerligt flytta fokus för att lättare inte låta våra symtom komma i vägen för att leva våra liv i linje med det som är viktigt, värdefullt och meningsfullt. Poängen med mindfulness-träning är INTE att eliminera symtom, utan snarare att kunna "bära" våra åkommor samtidigt som vi gör det som är viktigt för oss. Detta kommer att minska stress, vilket i sin tur ofta minskar upplevelsen av de symtom vi har.
   
   Det finns många resurser tillgängliga utan att man behöver söka professionell hjälp. Ett bra exempel är en mindfulness-app som heter "Headspace", som finns tillgänglig på både Apple App Store och Android.
3. Träning. Det är i stort sett alltid en bra idé att träna, oavsett om man har åkommor eller inte. Det är viktigt att välja något som är genomförbart och hållbart över tid. Man behöver inte nödvändigtvis träna på ett gym. Träning kan göras effektivt både hemma eller utomhus utan någon utrustning. Forskning har visat att konditionsträning kan vara särskilt effektivt för patienter med IBS. Ett bra exempel på detta är kortvarig intensiv intervallträning. För att komma ordentligt igång med detta rekommenderar vi NTNU:s 7-veckors träningsprogram (https://www.ntnu.no/cerg/treningsprogram)

Källa: Eirik Østvold, manuellterapeut/specialistfysioterapeut