De senaste åren har en debatt uppstått om användningen av tillsatsen karragenan i livsmedel. I den här artikeln vill vi belysa ämnet och titta lite på forskningen bakom.

Karragenan (E407) är en tillsats som bildas av röda alger och består av två enkla sockerarter. Karragenan innehåller minimalt med energi och har förmågan att bilda en geléliknande konsistens. Det betyder att föreningen används som förtjockningsmedel i livsmedel och som ersättning för fett genom att binda vatten och göra produkterna saftigare utan tillsats av fett (1). För att en tillsats ska godkännas av den norska livsmedelsmyndigheten måste den först godkännas av EU (EFSA; European Food Safety Authority), och användningen av ingrediensen ska bl.a. inte utgöra någon hälsorisk (2). Karragenan är godkänt av både EU och den norska livsmedelsmyndigheten.

Debatten kring användningen av karragenan

Under de senaste åren har nya forskningsstudier initierat en debatt kring användningen av karragenan i livsmedel. Olika musstudier tyder på att konsumtion av karragenan kan orsaka återkommande inflammation i tjocktarmen (hos människor är de vanligaste kroniska inflammatoriska sjukdomarna i tarmen Crohns sjukdom och ulcerös kolit, med ledtillståndet "IBD" (inflammatory bowel disease på engelska, inflammatorisk tarmsjukdom på svenska)), förändringar i immunförsvaret och ökad risk för diabetes typ 2 (3, 4). Forskarna bakom flera av studierna tror att detta sker genom en förändring i tarmens bakteriesammansättning. Konsumenter har engagerats, vilket har lett till att flera livsmedelstillverkare nu överväger att sluta använda tillsatsen (5).

Bild: Olika produkter med karragenan som är lågFODMAP. Att behöva skära av dessa varor kan vara utmanande på en redan begränsad diet.

De studier som har gjorts är främst musstudier. Det finns flera utmaningar förknippade med djurstudier. Flera av studierna har gjorts på ett litet antal möss som ofta fått höga doser karragenan per kilo kroppsvikt jämfört med vad människor får i sig genom maten. Dessutom fick mössen ofta tillsatsen i ren form eller i dricksvattnet, och inte som en del av en livsmedelsprodukt som människor gör. Dessutom kan man inte dra direkta slutsatser från djurstudier till människor.

Djurstudier är visserligen grunden när ett acceptabelt dagligt intag (ADI) av tillsatser bestäms. Däremot bestäms ADI från den dos som inte visar några allvarliga effekter för den mest känsliga allvarliga effekten, och denna dos multipliceras med en säkerhetsfaktor (ofta 1/100) för att lägga till en extra säkerhetsmarginal. På så sätt reduceras halten av tillsatsen som är säker att använda i livsmedel avsevärt så att man kan vara säker på att konsumera en mängd som inte är skadlig (6). Det innebär att bedömningen att godkänna en tillsats och beslutet att ta bort en tillsats görs utifrån två olika sätt.

Det finns få studier om effekterna av karragenan som har gjorts på människor. I en studie från 2017 (3) delades 12 personer som hade förbättrat sin inflammatoriska tarmsjukdom (remission) i två grupper; en grupp på sju personer (tre hoppade av, fyra slutförde) fick kapslar utan karragenan medan den andra gruppen på fem personer fick kapslar med karragenan. I den sista gruppen fick tre av fem en återfall av sin inflammation i tarmen.

Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk sjukdom och förbättring av sjukdomen är ofta närvarande under perioder och sedan övergående. Det är därför svårt att säga om återfallet för gruppen som fått kapslar med karragenan är tillfälligt eller inte. Studien hade väldigt få deltagare och låg effekt (statistisk effekt är sannolikheten att hitta en effekt, och låg effekt kan innebära att man hittar en effekt som i verkligheten inte finns där (7, 8)). Dessutom stoppades studien när skillnaden mellan grupperna var statistiskt signifikant (statistisk signifikans uppnås när man statistiskt testar att resultatet är 95 % säkert, och att det bara är 5 % säkert att resultatet man fått är slumpmässigt), vilket kan ha påverkat ett verkligt resultat om studien hade fortsatt.

Resultaten i studien baseras på så kallade p-värden som knappt är statistiskt signifikanta (

). Detta sätt att mäta skillnad mellan två grupper är mycket osäkert när studien endast innehåller 12 deltagare (ett p-värde ger ett säkrare resultat ju fler deltagare är i studien). Dessutom är det inte särskilt värdefullt att enbart använda p-värden för att säga att det finns en verklig skillnad mellan grupperna (9).

Carrageenan och IBS, och vad ska man göra i väntan på mer kunskap?

Hittills finns det lite eller ingen forskning om hur karragenan påverkar IBS. Vid IBS har man ingen inflammation i tarmen, och det är osannolikt att karragenan orsakar inflammation. EFSA håller på att göra en ny säkerhetsbedömning av tillsatsen (10). Det är svårt att ge råd om vad man ska göra i väntan på fler studier och mer kunskap. Hittills finns det för få studier med för brett spektrum av resultat (på andra tillstånd än IBS) för att dessa ska ge vägledning för slutsatser och rekommendationer.

Det måste vara upp till varje individ att välja om man vill varförsiktighet eller inte, men att konsekvent välja bort produkter med karragenan för personer som redan har en begränsad diet, som till exempel med IBS eller IBD, kan potentiellt leda till näringsproblem och näringsbrist stater. Dessutom är det viktigt att inte tillskriva livsmedel egenskaper som vi inte säkert vet att de har. Detta kan skapa onödig matångest och rädsla för att äta vissa livsmedel. För livsmedelstillverkare är det viktigt att vara säker på att ämnen som kan ersätta karragenan är ett bättre alternativ (5).

Vi rekommenderar att du lyssnar på profesionella inom området (läkare och klinisk nutritionist) när det kommer till råd om hälsa, kost och när.

1.	Store norske leksikon. Karragenan (E407) 2019 [Available from: 

2.	Mattilsynet. Godkjenning av tilsettingsstoffer 2013 [Available from: 

https://www.mattilsynet.no/mat_og_vann/tilsatte_stoffer/tilsetningsstoffer/godkjenning_av_tilsettingsstoffer.11241

3.	Bhattacharyya S, Feferman L, Tobacman JK. Distinct Effects of Carrageenan and High-Fat Consumption on the Mechanisms of Insulin Resistance in Nonobese and Obese Models of Type 2 Diabetes. J Diabetes Res. 2019;2019:9582714.

4.	Martino JV, Van Limbergen J, Cahill LE. The Role of Carrageenan and Carboxymethylcellulose in the Development of Intestinal Inflammation. Front Pediatr. 2017;5:96.

5.	NRK. Flere matprodusenter vurderer stans i bruk av populært e-stoff 2021 [Available from: 

https://www.nrk.no/vestfoldogtelemark/flere-matprodusenter-vurderer-stans-i-bruk-av-populaert-e-stoff-1.15617224

6.	US Food and Drug Administration - Center for Food Safety and Applied Nutrition. Chapter II, Agency Review of Toxicology Information in Petitions for Direct Food Additives and Color Additives Used in Food. URL: 

 Toxicological Principles for Safety Assessment of Direct Food Additives and Color Additives Used in Food1993.

7.	Låg T. Statistisk svakhet er en utfordring i forskning 2018 [Available from: 

https://psykologisk.no/2018/08/statistisk-svakhet-er-en-utfordring-i-forskning/

8.	Melby-Lervåg M. Å vurdere kvalitet på forskning: Se opp for de trøblete tre 2016 [Available from: 

https://utdanningsforskning.no/artikler/2016/a-vurdere-kvalitet-pa-forskning-se-opp-for-de-troblete-tre/

9.	Lysne V, Olsen T. Veiledende eller villedende? En simulert studie 2018 [Available from: 

https://www.ntfe.no/journal/2016/4/c-8/Veiledende_eller_villedende?_En_simulert_studie

10.	Authority EFS. Call for technical and toxicological data on carrageenan (E 407) for uses in foods for all population groups including infants below 16 weeks of age 2018 [Available from: 

https://www.efsa.europa.eu/en/consultations/call/call-technical-and-toxicological-data-carrageenan-e-407-uses-foods

Här kan du lära dig mer om den kontroversiella tillsatsen karragenan 👩🏼 Vår kliniska nutritionist Eline har tittat närmare på forskningen som har gjorts på karragenan och dess effekt på tarmen

Noba

IBS and Carrageenan